GRAMMATIK
| en-ord | ett-ord | plural | |
| dyr billig varm lugn orolig Exempel: En varm jacka Ett varmt väder Flera varma vantar | +t dyrt billigt varmt lugnt oroligt | +a dyra billiga varma lugna oroliga | |
| Adjektivsom slutar på d Exempel: En glad flicka Ett glatt liv Flera glada personer | d glad bred röd god död | +tt glatt brett rött gott dött | +a glada breda röda goda döda |
| Adjektiv som slutar på y, å, ö Exempel: En ny jacka Ett nytt bord Flera nya böcker | y, å, ö ny blå grå slö | +tt nytt blått grått slött | +a nya blåa gråa slöa |
| Adjektiv som slutar - på tt efter vokal - på t efter konsonant Exempel: En tyst skog Ett tyst tåg Flera tysta minuter | svart mätt lätt kort tyst | samma svart mätt lätt kort tyst | +a svarta mätta lätta korta tysta |
| Adjektiv som slutar på a. Exempel: En bra lampa Ett bra hus Flera bra mobiltelefoner | a lila bra rosa | samma lila bra rosa | samma lila bra rosa |
Ett adjektiv i bestämd form böjs på samma sätt som i plural.
| en-ord | ett-ord | plural | |
| Obestämd form: Bestämd form: Exempel: Den stora bilen Det stora huset De stora möblerna | stor stora | stort stora | stora stora |
Kongruens (adjektiv före substantiv)
https://www.youtube.com/watch?v=Sic2IA5meMU&t=447s 8 min
https://www.youtube.com/watch?v=jFZb5VDj8VM 4 min bestämd form
https://i.ytimg.com/vi/5qSeopi1hvk/hqdefault.jpg?s...
I den här filmen kan du träna kongruens och sedan få facit (adjektiv före substantiv)
https://www.youtube.com/watch?v=dbOsvneF41c 14.07 Sandra
https://www.youtube.com/watch?v=-oo-Cfm0CNc&t=277s 15.07 Anita Pihl
filen nedan finns min genomgång med övningar
___________________________________________________________________________________
Lektion 2 TIDSPREPOSITIONER
Filmer
https://www.youtube.com/watch?v=EVR1W1bHBY8 del 1
https://www.youtube.com/watch?v=juaYC_FJaHo&t=206s del 2
Vi använder tidsprepositioner när vi svarar på frågorna:
- När? Vilken tidpunkt?
- När? Hur lång tid från nu?
- När? Hur länge?
- Hur ofta? (frekvens)
- Hur fort/snabbt?
- När brukar … (upprepa en vana / handling)?
När – vilken tidpunkt?
| dåtid | nutid |
| i augusti | i augusti |
| i tisdags / i söndags | på tisdag / på söndag |
| i helgen | i helgen |
| i vintras / våras / somras / höstas | i vinter / i vår / i sommar / i höst |
| i julas / i påskas | till julen / till påsken |
- När började du skolan? Jag började i augusti förra året.
- När ska du börja skolan? Jag ska börja i augusti.
- När var du i skolan sist? Jag var i skolan i tisdags.
- När ska du vara ledig? Jag ska vara ledig på tisdag.
- När hade du semester sist? Jag hade semester i vintras.
- När ska du ha semester nästa gång? Jag ska ha semester i sommar.
- När träffade du din familj senast? Jag träffade min familj i julas förra året.
- När ska du träffa din familj igen? Jag ska träffa min familj till påsken.
När – hur lång tid från nu?
| dåtid | framtid |
| för … sedan | om |
- När åt du? Jag åt för tre timmar sedan.
- När ska du äta igen? Jag ska äta om två timmar.
När – hur länge?
Hur länge har du varit vegetarian? Jag har varit vegetarian i tre år.Hur länge har du varit i Sverige? Jag har varit i Sverige i tre år.
Hur ofta (frekvens)?
| antal gånger | i | per |
| en gång | sekunden | sekund |
| två gånger | minuten | minut |
| tre gånger | i timmen | per timme |
| antal gånger | om | per |
| få gånger … | dagen | dag |
| många gånger … | året | år |
Hur fort / snabbt?
- Hon är snabb på att diska. Hon diskar på en kvart.
- Hur långt är det till bussen? Du kan gå dit på 10 minuter.
- Hur fort kan Bolt springa? Han kan springa 100 meter på 9 sekunder.
Här är antalet tidsenheter viktigt! Du säger på + antalet tidsenheter.
När brukar … (upprepa vana / handling)?
Han studerar på morgnarna. (alla morgnar)
Vi brukar resa på somrarna. (alla somrar)
Här säger du på + tiden i bestämd form.
_______________________________________________________________________________OO
SUBSTANTIV
OBESTÄMD OCH BESTÄMD FORM
Varje substantiv har obestämd form (en bok, ett hus…) och bestämd form (boken, huset…). Obestämd form betyder att substantivet står i dess grundform och då används en/ett framför substantivet. Exempel: Jag har en bok.
Bestämd form bildas med hjälp av en bestämd slutartikel, det vill säga en ändelse man lägger till substantivet när man pratar om någon eller något speciellt. Man tar helt enkelt den obestämda artikeln (en eller ett) och hakar fast den i slutet av ordet, så att en bok blir boken, ett språk blir språket (med ett t i stället för två) osv. Om substantivet slutar på vokal lägger man bara till –n eller –t. Exempel:
- en pojke/ pojke-n
- en bok / bok-en
- ett äpple/ äpple-t
- ett hus / hus-et
OBESTÄMD OCH BESTÄMD FORM – NÄR?
När man inte pratar om något speciellt står ordet i obestämt form. Exempel:- Kan du ge mig en bok?
- Jag vill hyra ett hus.
- Kan du ge mig boken?
- Jag vill hyra huset.
- Jag har läst en bok… Boken handlade om kärlek…
- Jag har köpt ett hus… Huset är stort…
Man använder också obestämd form efter:
- räkneord (ett hus, två hus, tre hus…)
- substantiv i genetiv (Annas bok, mammas bok…)
- possessiva pronomen (min bok, din bok…)
ÖVNINGAR på SUBSTANTIV
- Genus: en eller ett? – del 1
- Genus: en eller ett? – del 2
- Genus: en eller ett? – del 3
- Genus: en eller ett? – del 4
- Numerus: pluralform – del 1
- Numerus: pluralform – del 2
- Numerus: pluralform – del 3
- Numerus: pluralform – del 4
- Numerus: pluralform – del 5
- Skriv rätt form av substantivet! – del 1
- Skriv rätt form av substantivet! – del 2
- Användning av substantivets former – del 1
- Användning av substantivets former – del 2
Reflexiva pronomen
Johan kammar Johan. ↓ Johan kammar sig. | Sara sminkar Sara. ↓ Sara sminkar sig. | Fredrik rakar Fredrik. ↓ Fredrik rakar sig. |
Filmer om Reflexiva pronomen
https://www.youtube.com/watch?v=JV3FRhqmWPw9.10
https://www.youtube.com/watch?v=ExX2GtRF13E&t=61s4.56 Sandra
____________________________________________________________________________________________
HJÄLPVERB
| ska = framtid, plan | Jag ska åka på semester nästa vecka. Hon ska träffa en vän ikväll. Ska vi åka till badhuset imorgon? |
| kan = förmåga | Martin är 1 år. Han kan inte läsa. Surin kommer från Thailand. Han kan prata thailändska. |
| vill = vilja, önskan | Jag vill inte städa mitt rum! Vill du inte träffa Johan idag? |
| får = tillåtelse | Får jag sitta här? Får jag låna din telefon? Får jag fråga en sak? |
| får inte = förbud | Man får inte röka på restauranger och kaféer i Sverige. Stopp! Du får inte parkera här! |
| måste = krav, tvång | Jag kan inte gå på bio för jag måste studera till provet på tisdag. Man måste betala hyran varje månad. |
| brukar = vana | Jag brukar motionera på tisdagar. Hon brukar inte arbeta på lördagar. |
| borde = rekommendation | Du borde sluta dricka så mycket alkohol. Du borde börja motionera! |
| har | Har du lagat mat? Jag har lämnat min dotter på förskolan. |
| behöver = behov | Din dator fungerar ju bra. Du behöver inte köpa en ny dator. Mustafa är sjuk och trött. Han behöver vila för att bli frisk. |
| hinner = har tid att | Simon hinner inte träna. Han behöver göra några ärenden på stan. Hinner du hjälpa mig? Hinner du inte laga mat ikväll? |
Filmer om HJÄLPVERB
Hjälpverb/huvudverb/ordföljd
https://www.youtube.com/watch?v=H3sYmW2SQJg 7.01
Genomgång av de vanligaste hjälpverben (vad de betyder, får, vill kan ska)
https://www.youtube.com/watch?v=Q29Sy5nmhtc 6.52
Snabb genomgång (lite skrivövningar på slutet)
https://www.youtube.com/watch?v=J5G8hHYjT4g 4.02
Allmän genomgång av hjälpverb
https://www.youtube.com/watch?v=Q29Sy5nmhtc
6.52 Marie Edström
__________________________________________________________________________________
Intransitiva och transitiva verb
https://www.youtube.com/watch?v=ktBuoNWl3Xo
5.18 (Maria)
Lägger/sätter/ställer - ligger/sitter/står
https://www.youtube.com/watch?v=vZcCROGXids 6.25
Nutidssystemet
- Svenskan har två tempussystem
- nu och då. I nutidssystemet uttrycker man tid som har relation till nu.
Ibland måste man ställa flera händelser i tidsrelation till varandra. I nutidssystemet använder man perfekt, presens och futurum för att göra det.
Det som har hänt före nu står i perfekt (har + supinum).
Ex: Hon har druckit kaffe.
Det som händer nu står i presens.
Ex: Hon diskar.
Det som händer efter nu står i futurum.
Ex: Hon ska läsa en bok.
Hon tänker läsa en bok.
Ex: Hon har druckit kaffe.
Det som händer nu står i presens.
Ex: Hon diskar.
Det som händer efter nu står i futurum.
Ex: Hon ska läsa en bok.
Hon tänker läsa en bok.
Filmer
https://www.youtube.com/watch?v=yJx7gwT7EDo 9.35
https://www.youtube.com/watch?v=WPIkjUpp3KM 11.46
Tempusharmoni
https://www.youtube.com/watch?v=Vbj2jLq3gGA 6.53
- Svenskan har två tempussystem
- nu och då. I nutidssystemet uttrycker man tid som har relation till nu. I dåtidssystemet uttrycker man tid som har relation till då.
Ibland måste man ställa flera händelser i tidsrelation till varandra. I dåtidssystemet använder man pluskvamperfekt, preteritum och futurum preteritum för att göra det.
Det som har hänt före då står i pluskvamperfekt (hade + supinum).
Ex: Markus hade vaknat.
Det som hände då står i preteritum.
Ex: Han duschade.
Det som hände efter då står i preteritum futurum (skulle + infinitiv, tänkte + infinitiv).
Ex: Han skulle äta frukost.
Han tänkte äta frukost.
Ex: Markus hade vaknat.
Det som hände då står i preteritum.
Ex: Han duschade.
Det som hände efter då står i preteritum futurum (skulle + infinitiv, tänkte + infinitiv).
Ex: Han skulle äta frukost.
Han tänkte äta frukost.
Dåtidssystemet
Om något hände vid en bestämd punkt före nu (= då) står det i preteritum.
Exempel:
- Johanna och Frida hade mycket roligt.
- Jag studerade svenska.
- Jag var hemma med familjen i fredags.
Det som har hänt före då står i pluskvamperfekt (hade + supinum).
Exempel:
- Johan hade läst tidningen.
- Jag hade inte studerat svenska på hela dagen.
- Han såg glad ut eftersom han hade fått ett nytt jobb.
Det som skulle hända efter då står i futurum preteritum (skulle + infinitiv, tänkte + infinitiv).
Exempel:
- Johan skulle titta på tv.
- Jag skulle träna fotboll men jag struntade i det.
- De tänkte fira henne på kvällen.
____________________________________________________________________________________
sätta, ställa, lägga = en aktiv rörelse, någon gör något.
sitta, stå, ligga = stilla, något är på en och samma plats utan att röra sig.
‘Att sätta’ använder man ofta om människor, och då är det ett reflexivt verb ‘att sätta sig’. Jag sätter mig på stolen. Han sätter sig i soffan. De sätter sig i klassrummet.
Exempel:
- Johanna och Frida hade mycket roligt.
- Jag studerade svenska.
- Jag var hemma med familjen i fredags.
Det som har hänt före då står i pluskvamperfekt (hade + supinum).
Exempel:
- Johan hade läst tidningen.
- Jag hade inte studerat svenska på hela dagen.
- Han såg glad ut eftersom han hade fått ett nytt jobb.
Det som skulle hända efter då står i futurum preteritum (skulle + infinitiv, tänkte + infinitiv).
Exempel:
- Johan skulle titta på tv.
- Jag skulle träna fotboll men jag struntade i det.
- De tänkte fira henne på kvällen.
____________________________________________________________________________________
sätta, ställa, lägga – sitta, stå, ligga
Ibland när vi pratar om verb brukar vi prata om rörelse eller stilla. Några verb använder man när något rör på sig och andra passar bättre när något är stilla. Så är det med de här verben också.sätta, ställa, lägga = en aktiv rörelse, någon gör något.
sitta, stå, ligga = stilla, något är på en och samma plats utan att röra sig.
‘Att sätta’ använder man ofta om människor, och då är det ett reflexivt verb ‘att sätta sig’. Jag sätter mig på stolen. Han sätter sig i soffan. De sätter sig i klassrummet.
sätta på, sätta undan, sätta av, sätta ihop, sätta dit, sätta in…
‘Att ställa’ använder man om både saker och människor.
Jag ställer flaskan på bordet. Han ställer mjölken i kylskåpet. Hon ställer bilen i garaget. De ställer sig i kön.
‘Att lägga’ använder man också om både saker och människor.
Jag lägger boken i hyllan. Han lägger kläderna i garderoben. Hon lägger böckerna i väskan.
Lägger/ligger, sätter/sitter, Ställer/står
https://www.youtube.com/watch?v=jwRghWC1ILQ&t=354s 9.02 Anita
https://www.youtube.com/watch?v=vZcCROGXids 6.25
___________________________________________________________________________________
Preteritum eller perfekt
https://www.youtube.com/watch?v=S4rch90zHwU 6.06
https://www.youtube.com/watch?v=d7e7TDSpnFU 8min Eva
https://www.youtube.com/watch?v=cuJjUkeKiGA&t=10s Anita 9.40
https://www.youtube.com/watch?v=CdbgA5x3lSE På spanska 3.41
Inte någon/ingen
https://www.youtube.com/watch?v=dNPxuwoKaYo 5.20 Bra förklaring på skillnaden.
ADVERB
Rumsadverb, tidsadverb, sättsadverb och gradadverb
Adverb
Adverb är ord som beskriver verb och adjektiv.
| Han gick långsamt. | ← adverbet beskriver verbet "gick" |
| Hon är otroligt vacker. | ← adverbet beskriver adjektivet "vacker" |
Adverb
- Adverb beskriver verb, adjektiv eller andra adverb.
- Abverb kan beskriva en hel sats.
- Adverb kan svara på frågorna: När? Var? Var?
Adverb beskriver verb, adjektiv eller andra adverb.
| Exempel: | |
Hur? | annorlunda, lika, sakta, så här, så där, illa, fort, mycket, lite |
| lite, mycket, lagom, väldigt, helt, oerhört, alldeles, knappt, drygt, ganska, så | |
Adverb beskriver verb, adjektiv eller andra adverb.
| Exempel: | |
Hur? | annorlunda, lika, sakta, så här, så där, illa, fort, mycket, lite |
| lite, mycket, lagom, väldigt, helt, oerhört, alldeles, knappt, drygt, ganska, så | |
Adverb kan svara på frågorna: När? Var? Hur?
| När?tid | än, redan, först, alltid, genast, ibland, aldrig, ofta, fortfarande mfl. |
Hur? | annorlunda, lika, sakta, så här, så där, illa, fort, mycket, lite |
| lite, mycket, lagom, väldigt, helt, oerhört, alldeles, knappt, drygt, ganska, så |
| Var?plats | Inne / inomhus, ute / utomhus, ut, här, hit, där, dit, uppe, upp, nere, ner, kvar, överallt, ingenstans, hemma, hem |
- var?
Boken finns hemma. Adverbet kallas då rumsadverb. - vart?
Han sprang bort. Adverbet kallas då rumsadverb - varifrån?
Hon kom därifrån. Adverbet kallas då rumsadverb - när?
Gästerna gick nu. Adverbet kallas då tidsadverb - hur?
Fredrik sprang snabbt! Adverbet kallas då sättsadverb - på vilket sätt?
Hon dansade barbent. Adverbet kallas då sättsadverb - i vilken grad (hur mycket)?
Nils betalade mycket. Adverbet kallas då gradadverb
RUMSADVERB
Rumsadverb är ord som svarar på frågeorden var och vart.
| Var? | Vart? |
| här där inne ute uppe nere hemma borta framme | hit dit in ut upp ner hem bort fram |
| Exempel: - Bollen ligger här. - Boken står där. - Jag är hemma. - Han är inne. | Exempel: - Kan du komma hit? - Jag ska cykla dit. - Maria åker hem. - De gick in i huset. |
https://www.youtube.com/watch?v=nrgeQeryAz4 15.54
https://www.youtube.com/watch?v=x4LxQBfT5GY 7.03 (Marie)
https://www.youtube.com/watch?v=cHXw5rFcKZI 6.30 Eva
https://www.youtube.com/watch?v=enyjm_6N0Ro 4.31 Eva
https://www.youtube.com/watch?v=TL70gsLQeC0 Omar 8.45
https://www.youtube.com/watch?v=DQoVhF7ivY4 4.50
https://www.youtube.com/watch?v=QhKy-hwatt0 1.52
https://www.youtube.com/watch?v=M1Y1mfBQedQ 6.01 Maria Olsson
Vad är prepositioner?
"Prepositioner" är ord du använder för att beskriva olika förhållanden mellan personer, platser, saker.
Ordet kommer från "pre", som betyder "framför", och "position".
Prepositioner är oböjliga ord, som man oftast placerar före ord från ordklassen substantiv och pronomen.
Prepositioner som består av ett ord
Exempel på hur de används:
- I
Bollen finns i lådan. - på
Saxen ligger på bordet. - till
Han sprang till Trelleborg. - framför
Stina står framför Pär. - åt
Muraren bar trettio tegelstenar åt gången. - vid
Vi rastade vid bäcken. - ur
Man utvinner bensin ur olja. - om
Vi frågade henne om vägen till Stockholm. - mot
Han sprang mot Trelleborg. - av
Kniven är gjord av stål. - för
Jag var vikarie för Sture igår. - före
Klassen kom tillbaka före läraren. - genom
Sture och Ulla gick genom tunneln. - utan
Ni kan inte resa utan Kalle. - efter
Det kom en lastbil efter oss på landsvägen. - över
Mattan ligger över fläcken på golvet. - bakom
Olle står bakom Nils och syns inte på fotot. - under
Hunden låg under bordet. - från
Hon gick från stranden och hit. - bredvid
Kajsa går bredvid Greta. - mellan
Kan du gå mellan bilarna? - igenom
Vi körde igenom tunneln.
RUMSPREPOSITIONER – I ELLER PÅ?
- Böckerna står i bokhyllan.
- Datorn ligger på bordet.
- Daniel sitter vid datorn.
- Bilen kör genom tunneln.
- Barnet gömde sig bakom soffan.
- Pappan sitter framför teven.
- Lampan hänger över bordet.
- Katten gömde sig under sängen.
- Anna ska åka till Malmö.
- David kommer från USA.
I ELLER PÅ?
Två mycket vanliga rumsprepositioner som ofta ställer till problem är ”i” och ”på”. Även om det finns vissa regler för hur dessa två prepositioner används så blir det ändå ofta svårt att veta om det ska vara ”i” eller ”på”.Nedan hittar du en sammanfattande tabell som hoppas kan vara till hjälp:
| I | PÅ | |
|---|---|---|
| Hus | i ett hus i en affär i en våning i en kyrka ……………… gå i skolan gå i kyrkan | på operan på bio på teater på posten på banken på sjukhuset på en fabrik på ett kontor… (för arbetsplatser och institutioner) |
| Rum | i vardagsrummet i hallen i köket | på toaletten |
| Geografi | i Sverige (land) i Stockholm (stad) i Åkarp (by) i Skåne (region, distrikt) | på Kungsgatan (gata, väg) på torget på Sicilien (ö) på Mount Everest (berg) |
| Övrigt | i stan i parken i skogen ……………… ont i magen/benet/ryggen… | på landet på slätten på kusten på kyrkogården på lekplatsen (alla platser) |
| Konkret | i sängen i handen i väskan | på sängen på handen på bordet |
PASSIV FORM
Svenska verb kan bilda både passiva och aktiva satser. En aktiv sats beskriver ett subjekt som utför en handling ( gör något). Passiva satser beskriver ett subjekt som utsätts för eller påverkas av handlingen (ofta genom att utelämna personen som utför handlingen).
Exempel:
- Aktiv sats (vi har ett subjekt): Gruppen valde Erik till ordförande.
- Passiv sats (vi saknar ett subjekt): Erik valdes till ordförande.
- Aktiv sats (vi har ett subjekt): Han ska renovera lägenheten.
- Passiv sats (vi saknar ett subjekt): Lägenheten ska renoveras.
- Aktiv sats (vi har ett subjekt): En kvinna öppnar dörren för mig.
- Passiv sats (vi saknar ett subjekt): Dörren öppnas för mig.
- gav > gavs
- valde > valdes
- ska renovera > ska renoveras
- har skrivit > har skrivits
Verbgrupp 1: infinitiv + s (betala > betalas; städa > städas; etc.)
Verbgrupper 2, 3 och 4: verbstam + s (stänga > stängs; göra > görs; skriva > skrivs; etc.)
Verbstammar som slutar på -s: verbstam + es (läsa > läses; låsa > låses; etc.)
Om du vill ta med subjektet i den passiva satsen kan du inkludera den som en agent med hjälp av prepositionen ”av”. Exempel:
- Erik valdes till ordförande av gruppen.
- Lägenheten ska renoveras av honom.
- Dörren öppnades för mig av en kvinna.
OBS! Det finns verb som alltid har s-form utan någon passiv funktion, som t.ex.: hoppas, träffas, minnas, trivas och finnas.
Från aktiv form till passiv form
Vi har skrivit många gånger om Perfekt Particip men frågan återkommer och ni vill ha mer och mer av det :). Idag kommer ett kort inlägg som visar hur ändar meningen från aktiv till passiv form.
Aktiv
Passiv
OBS!
Om ni jamför följande meningar så bli det kanske enklare att förstå:
Min bil var stulen, när jag skulle hämta den. (resultatet).
Min bil stals när jag skulle hämta den. (handling)
Min bil blev stulen när jag skulle hämta den. (händelse)
Ni kan försöka att skriva om några meningar på samma sätt som exemplen ovanför visar, så blir det förhoppningsvis lättare att förstå.
T.ex. De stänger affärerna nu. Anna hade sålt huset. etc etc.
Lycka till och vi kommer att skriva mer om perfekt particip snart igen.
- De har stängt fönstren.
- Jon hade målat huset.
- Här bygger man ett nytt hotel.
- De öppnade badet i januari.
- De opererade honom igår.
- Någon stal min cykel i natt.
Passiv
- Fönstren är stängda.
- Huset var målat.
- Här byggs ett nytt hotel.
- Badet öppnades i januari.
- Han opererades igår.
Han blev opererad igår. - Min cykel stals i natt.
Min cykel blev stulen i natt.
OBS!
- Vara + perfekt particip berättar om ett resultat
- Bli + perfekt particip eller passiv form med -s berättar om en handling, en händelse.
Om ni jamför följande meningar så bli det kanske enklare att förstå:
Min bil var stulen, när jag skulle hämta den. (resultatet).
Min bil stals när jag skulle hämta den. (handling)
Min bil blev stulen när jag skulle hämta den. (händelse)
Ni kan försöka att skriva om några meningar på samma sätt som exemplen ovanför visar, så blir det förhoppningsvis lättare att förstå.
T.ex. De stänger affärerna nu. Anna hade sålt huset. etc etc.
Lycka till och vi kommer att skriva mer om perfekt particip snart igen.
Comments
Post a Comment